Hur mycket är arbetsgivaravgiften?

När man driver företag och har anställda i Sverige är det omöjligt att undvika ämnet arbetsgivaravgifter. Det är en av de viktigaste kostnaderna man behöver ta hänsyn till – och samtidigt en av de mest missförstådda. Hur mycket är egentligen arbetsgivaravgiften? Vad täcker den? Och varför känns den så hög? I den här artikeln reder vi ut begreppen, siffrorna och vad du som företagare behöver veta.

Vad är arbetsgivaravgift?

Arbetsgivaravgift är en lagstadgad avgift som arbetsgivare i Sverige måste betala varje gång de betalar ut lön till en anställd. Den tillkommer utöver den anställdes lön och är alltså en extra kostnad för företaget. Avgiften baseras på bruttolönen och andra ersättningar, som t.ex. bonus eller förmåner.

Denna avgift går inte direkt till den anställde, utan betalas in till Skatteverket och används för att finansiera delar av det svenska välfärdssystemet.

Hur mycket är arbetsgivaravgiften 2025?

Från och med 1 januari 2025 är den fulla arbetsgivaravgiften 31,42 % av den bruttolön (och andra ersättningar) du betalar till din anställda.

Här är en enkel tabell över vad det innebär i praktiken:

Det innebär att den anställdes lön egentligen bara är en del av den totala personalkostnaden för företaget.

Vad ingår i arbetsgivaravgiften?

Det kan låta som att pengarna bara försvinner i ett svart hål, men faktum är att arbetsgivaravgiften till stor del går till olika trygghetssystem som gynnar både den anställde och samhället i stort.

Så här är de 31,42 procenten uppdelade (siffror från Skatteverket 2025):

• Ålderspensionsavgift: 10,21 %
• Sjukförsäkringsavgift: 3,55 %
• Föräldraförsäkringsavgift: 2,60 %
• Arbetsmarknadsavgift: 2,64 %
• Arbetsskadeavgift: 0,20 %
• Allmän löneavgift: 12,22 %

Den största posten är alltså den allmänna löneavgiften, som inte går till ett specifikt trygghetssystem. Men resten finansierar saker som sjukpenning, pension och föräldraledighet.

Finns det undantag?

Ja, det finns faktiskt flera situationer där arbetsgivaravgiften är lägre. Här är några exempel:

1. Unga anställda (15-18 år)

För ungdomar som ännu inte fyllt 19 betalar arbetsgivaren bara 10,21 % i arbetsgivaravgift, alltså bara pensionsdelen. Det här är ett sätt för staten att uppmuntra ungdomsjobb.

2. Forskare och experter från utlandet

Det finns lättnader för vissa experter som kommer till Sverige från andra länder för att arbeta, ofta inom akademi eller tekniska områden.

3. Första anställd (växa-stöd)

Ett enmansföretag som anställer sin första medarbetare kan få nedsatt arbetsgivaravgift. Här betalar man bara pensionsavgiften under en viss tid. Reglerna har ändrats flera gånger, så kolla alltid med Skatteverket eller din redovisningskonsult om vad som gäller just nu.

Varför är arbetsgivaravgiften så hög?

Det här är en fråga många företagare ställer sig. Jämfört med många andra länder ligger Sverige högt när det gäller arbetsgivaravgifter. Men det är viktigt att förstå att dessa avgifter också finansierar vårt välfärdssystem.

Till exempel har vi i Sverige:

• Generös föräldraledighet
• Lång sjukpenning
• Allmän pension
• Stöd vid arbetslöshet
  

I länder där arbetsgivaravgiften är lägre får den anställde ofta själv betala för försäkringar och pension via privata lösningar.

Vad ska företag tänka på?

När du som företag anställer någon är det viktigt att tänka på den totala kostnaden, inte bara lönen. Du behöver budgetera för arbetsgivaravgifter, semesterersättning, försäkringar och eventuellt tjänstepension.

En tumregel många använder är att lägga på 50 % på bruttolönen för att få en realistisk bild av den totala personalkostnaden.

Exempel:

• Lön: 30 000 kr
• Arbetsgivaravgift (31,42%): 9 426 kr
• Semesterersättning (12%): 3 600 kr
• Tjänstepension och försäkring: ca 1 500 – 2 500 kr

Total kostnad: Cirka 45 000 kr

Vi sammanfattar!

Arbetsgivaravgiften i Sverige är för närvarande 31,42 % av den anställdes bruttolön. Avgiften finansierar viktiga delar av det svenska trygghetssystemet, som pension, sjukförsäkring och föräldraledighet. Som företagare är det avgörande att ha koll på denna kostnad, eftersom det påverkar både prissättning, budgetering och lönsamhet.

Det är också viktigt att känna till att det finns undantag och möjligheter till nedsättning, särskilt om du är ett mindre företag, anställer unga eller din första medarbetare.

För dig som vill slippa fundera på procentsatser och rapportering varje månad kan det vara en god idé att ta hjälp av en redovisningsbyrå eller löneadministratör.