Vad ingår i arbetsgivaravgiften?

När man pratar om lön, företagande och anställningar i Sverige kommer begreppet arbetsgivaravgift snabbt upp. Det är en kostnad som arbetsgivaren betalar utöver bruttolönen. Men vad består den egentligen av? Vart går pengarna? Och varför är det så dyrt att anställa?

I den här artikeln går vi igenom vad arbetsgivaravgiften faktiskt innehåller, hur stor den är och vad du som företagare eller anställd bör känna till.

Vad är arbetsgivaravgift?

Arbetsgivaravgift är en lagstadgad avgift som arbetsgivaren betalar utöver den anställdes bruttolön. Den finansierar delar av det svenska välfärdssystemet, som pension, sjukförsäkring, föräldrapenning och arbetslöshetsförsäkring. Avgiften baseras på lönen och rapporteras varje månad till Skatteverket.

Den anställda får inte mindre lön på grund av arbetsgivaravgiften, det är en extra kostnad för arbetsgivaren utöver lönen.

Hur hög är arbetsgivaravgiften?

För de flesta anställda uppgår arbetsgivaravgiften till 31,42 procent (år 2025) av bruttolönen. Det betyder att om en anställd har 30 000 kronor i månadslön, så betalar arbetsgivaren ytterligare cirka 9 426 kronor i arbetsgivaravgifter till Skatteverket.

Det finns vissa undantag, till exempel för unga, äldre eller personer i särskilda anställningsformer, där avgiften kan vara lägre. Men för de flesta ligger den alltså runt 31 procent.

Vad ingår i arbetsgivaravgiften?

Arbetsgivaravgiften är inte en enda avgift utan en samling av flera olika avgifter som tillsammans finansierar olika delar av välfärdssystemet. Här är vad som faktiskt ingår:

• Ålderspensionsavgift: 10,21 %

Det här är den största posten. Den finansierar den allmänna pensionen, alltså den statliga pension du får från Pensionsmyndigheten. Alla som arbetar i Sverige får denna pension baserat på sin inkomst, och den här delen av arbetsgivaravgiften går dit.

• Sjukförsäkringsavgift: 3,55 %

 Denna del täcker ersättning vid sjukdom, alltså pengar som Försäkringskassan betalar ut efter sjuklöneperioden (dag 15 och framåt). Den finansierar också delar av rehabiliteringsinsatser.

• Föräldraförsäkringsavgift: 2,60 %

Går till ersättning för föräldraledighet. När du är hemma med ditt barn får du ersättning från Försäkringskassan – det är den här avgiften som delvis betalar för det.

• Arbetsmarknadsavgift: 2,64 %

 Den här posten finansierar delar av arbetslöshetsförsäkringen och insatser via Arbetsförmedlingen, som stöd och utbildning till arbetssökande.

• Arbetsskadeavgift: 0,20 %

 Täckning för arbetsskador, alltså sjukdom eller olyckor som uppstår i samband med arbete. Gäller både fysisk och psykisk skada.

• Efterlevandepensionsavgift: 0,60 %

 Den här avgiften går till pensioner för anhöriga om en person avlider, till exempel barnpension eller omställningspension till efterlevande partner.

• Allmän löneavgift: 11,62 %

 Det här är egentligen ingen social avgift utan en ren statlig avgift. Den infördes på 1990-talet som en sorts extra finansieringskomponent. Den går inte till ett specifikt socialt ändamål, utan direkt till statskassan.

Sammanlagt: 31,42 %

Varför är arbetsgivaravgiften så hög?

Det är lätt att som företagare känna att det är dyrt att anställa. Och det stämmer, arbetsgivaravgiften är en tung post. Men anledningen är att den svenska modellen bygger på att arbetsgivaren, snarare än individen, är med och finansierar stora delar av trygghetssystemet.

I många andra länder betalar man högre privat sjukförsäkring eller måste pensionsspara helt själv. I Sverige inkluderas mycket i skattesystemet, och arbetsgivaravgiften är en del av det.  

Är arbetsgivaravgiften avdragsgill?

Ja, arbetsgivaravgiften är avdragsgill. För företag är arbetsgivaravgiften avdragsgill som en kostnad i bokföringen, vilket innebär att man inte behöver betala bolagsskatt på det beloppet. Det är dock fortfarande en faktisk utgift som påverkar kassaflödet varje månad. I bokföringen brukar man använda konto 7510 för arbetsgivaravgifter.

Finns det undantag eller sänkta avgifter?

Ja, det finns flera situationer där arbetsgivaravgiften är lägre:

• Unga under 23 år (år 2025): Lägre avgift för att främja ungdomsanställningar.
• Forskare och experter som flyttar till Sverige kan få nedsättning genom ett så kallat expertskatt-avtal.
• Företagare med nystartade bolag kan under vissa villkor få sänkt avgift de första åren.
• Personer över 65 år : Lägre arbetsgivaravgift för äldre, för att uppmuntra arbete efter pensionsåldern.

Reglerna ändras ibland från år till år, så det är bra att hålla sig uppdaterad via Skatteverkets hemsida.

Hur påverkar arbetsgivaravgiften den anställde?

Rent formellt påverkas inte den anställdes lön. Bruttolönen förblir densamma oavsett arbetsgivaravgiften. Men i praktiken påverkar det hur mycket det kostar att ha en anställd. Det betyder att arbetsgivaren ibland räknar in arbetsgivaravgiften när man tittar på lönsamhet, löneutrymme eller nyanställningar.

Det är också arbetsgivaravgiften som gör att du som anställd får tillgång till förmåner som sjukpenning, föräldrapenning och pension. Så även om du inte ser pengarna direkt, så bygger avgiften en slags trygghet för framtiden.

Hur betalas arbetsgivaravgiften?

Arbetsgivaravgiften betalas in till Skatteverket varje månad, i samband med arbetsgivardeklarationen. Tillsammans med den anställdes preliminärskatt rapporteras bruttolön, skatteavdrag och avgifter. 

Allt sker digitalt idag och hanteras vanligtvis via ett löneprogram eller redovisningssystem. Om du har anställda, är det du som arbetsgivare som ansvarar för att det blir rätt.