Förlängt räkenskapsår – Så här fungerar det

I Sverige är det vanligt att företag följer ett räkenskapsår som sammanfaller med kalenderåret, det vill säga från den 1 januari till den 31 december. Emellertid finns det situationer där ett företag kan välja att ha ett förlängt räkenskapsår. Ett förlängt räkenskapsår innebär att företagets redovisningsperiod sträcker sig över en längre tidsperiod än ett vanligt kalenderår. Detta kan vara fördelaktigt av olika skäl, såsom att anpassa bokföringen till verksamhetens cykler eller att förenkla skatte- och rapporteringsprocesser. I den här artikeln går vi igenom vad som krävs för att etablera ett förlängt räkenskapsår, hur det påverkar företagets bokföring och redovisning samt vilka skattemässiga konsekvenser det kan ha.

Vad är ett kalenderår?

Ett kalenderår är en standardtidsperiod som omfattar 365 dagar (eller 366 dagar under ett skottår) och börjar den 1 januari och slutar den 31 december samma år.

• Start och slut: Kalenderåret börjar den 1 januari och avslutas den 31 december.
• Längd: Ett kalenderår har vanligtvis 365 dagar, men var fjärde år är ett skottår med 366 dagar för att justera för den extra tid som det tar jorden att fullfölja sin omloppsbana runt solen.
• Användning: Kalenderår används ofta för att redovisa finansiella och skattemässiga rapporter, planera verksamhet och jämföra statistik, eftersom det erbjuder en enhetlig och konsekvent tidsperiod över hela världen.

Förlängt räkenskapsår

Ett förlängt räkenskapsår innebär att ett företag väljer att förlänga sin redovisningsperiod utöver de vanliga tolv månaderna. I stället för att avsluta sitt räkenskapsår den 31 december kan företaget förlänga perioden till max 18 månader. Detta kan ske när ett företag nystartas och vill samordna sitt första räkenskapsår med kalenderåret eller när man vill förändra räkenskapsåret för att bättre passa verksamhetens behov.

En förlängd redovisningsperiod kan göra bokföringen mer flexibel och underlätta anpassning till företagets affärsverksamhet. Dessutom kan det förenkla den ekonomiska rapporteringen och skatteplaneringen, särskilt om företaget går igenom en omstrukturering eller andra större förändringar.

Det är viktigt att notera att ett förlängt räkenskapsår inte får överstiga 18 månader enligt svensk lagstiftning (3 kap. 3 § BFL). Efter denna period måste ett nytt räkenskapsår påbörjas. Ett förlängt räkenskapsår kräver dessutom godkännande från Skatteverket, vilket gör att det är avgörande att planera i god tid och följa gällande regler och riktlinjer.

Vilka bolagsformer får tillämpa ett förlängt räkenskapsår?

Alla bolagsformer har inte möjlighet att använda ett förlängt räkenskapsår. Aktiebolag och ekonomiska föreningar kan välja att förlänga sin redovisningsperiod. Det ger dem en chans att anpassa räkenskapsåret efter verksamhetens behov.

Enskilda näringsidkare måste däremot följa kalenderåret. Det gäller också för handelsbolag där en fysisk person beskattas för bolagets inkomst och för samfällighetsförvaltande juridiska personer. Dessa företag har inte rätt att förlänga sitt räkenskapsår på grund av hur deras inkomst beskattas och hur deras verksamhet är strukturerad.

Källa: Verksamt

När kan man förlänga (eller förkorta) räkenskapsåret?

Företag kan välja att förlänga eller förkorta sitt räkenskapsår i vissa specifika situationer. Ett vanligt tillfälle är när företaget byter från en typ av räkenskapsår till en annan. Till exempel kan ett företag som tidigare följt kalenderåret besluta att övergå till ett brutet räkenskapsår för att bättre matcha sin verksamhetscykel.

En annan vanlig situation uppstår när ett nytt företag startar. I det fallet kan man välja att förlänga det första räkenskapsåret för att avsluta det samtidigt som kalenderåret, eller vid en tidpunkt som passar verksamheten bättre. Denna flexibilitet gör det enklare för företaget att etablera en stabil ekonomisk grund under den första verksamhetsperioden.

• Övergår från ett räkenskapsår till ett annat
• Startar en ny verksamhet

Exempel – Förlängt räkenskapsår första året aktiebolag

Tänk dig att företaget ABC AB startar sin verksamhet i oktober 2024. Istället för att avsluta sitt första räkenskapsår den 31 december 2024, väljer ABC AB att förlänga räkenskapsåret. De ansöker hos Skatteverket om att förlänga räkenskapsåret så att det sträcker sig från oktober 2024 till den 31 december 2025. På så sätt får företaget ett räkenskapsår som varar i totalt 15 månader.

Varför väljer ABC AB ett förlängt räkenskapsår?

ABC AB kan ha flera skäl till att förlänga sitt första räkenskapsår:

• Samordning med kalenderåret: Genom att förlänga räkenskapsåret till december 2025, kan företaget samordna sitt räkenskapsår med kalenderåret. Det förenklar den årliga redovisningen framöver.
• Mer tid för uppstart: Genom att ha ett längre första räkenskapsår får företaget mer tid att etablera sin verksamhet innan det behöver göra sitt första bokslut.
• Bättre finansiell översikt: Ett längre räkenskapsår ger företaget en tydligare bild av sin ekonomiska situation under den första verksamhetsperioden.

Konsekvenser för redovisningen

ABC AB får fördelen av att samla alla intäkter och kostnader under en längre period innan det första bokslutet. Det innebär att företaget hanterar redovisningen för 15 månader istället för de vanliga 12 månaderna. Därför måste de se till att hålla noggrann koll på sina finansiella flöden och säkerställa att redovisningen är korrekt och uppdaterad.