Fraktdragande vikt – Vad innebär det och hur räknar man ut det?

Fraktdragande vikt spelar en central roll inom logistik och transport. Den påverkar både kostnader och effektivitet i hela transportkedjan. I grunden handlar fraktdragande vikt om att jämföra ett kollis vikt och volym. Detta gör att transportörer kan bestämma en rättvis och kostnadseffektiv fraktavgift.

Fraktdragande vikt ser till att både lätta och stora paket får rätt prissättning, oavsett om de väger lite eller tar upp mycket plats. I dagens logistik, där transporter blir dyrare och utrymme mer värdefullt, blir denna beräkning allt viktigare. I artikeln förklarar vi vad fraktdragande vikt innebär, hur den räknas ut och varför den är viktig för företag som vill optimera sina logistikprocesser och sänka sina transportkostnader.

Vad är fraktdragande vikt?

Fraktdragande vikt är en beräkning som hjälper transportörer att bestämma rätt fraktkostnad för ett paket, baserat på både vikt och volym. Målet är att skapa en rättvis prissättning som tar hänsyn till paketets storlek och tyngd. Detta är viktigt eftersom vissa kollin är stora men lätta, medan andra är tunga men kompakta.

För att avgöra fraktdragande vikt använder transportörer en formel som omvandlar paketets volym till en vikt. Om volymvikten överstiger den faktiska vikten, beräknas frakten utifrån volymvikten. På så vis betalar inte små och tunga paket för stora och lätta sådana. Beräkningen optimerar dessutom transportutrymme och sänker kostnader i logistikflödet.

Beräkna fraktdragande vikt

För att beräkna fraktdragande vikt börjar du med att mäta paketets volym i centimeter. Därefter omvandlas volymen till volymvikt genom att dela den med en omräkningsfaktor, exempelvis 5000 för vägtransport eller 6000 för flygtransport. När volymvikten är framräknad jämför du den med paketets faktiska vikt, och den högre av dessa vikter används. Här är stegen:

Exempel på beräkning

1. Mät paketets volym: Multiplicera paketets längd, bredd och höjd för att få fram volymen. Om du exempelvis har ett paket som är 50 cm långt, 40 cm brett och 30 cm högt blir volymen 50 x 40 x 30, vilket ger 60 000 kubikcentimeter (cm³).
2. Omvandla volymen till volymvikt: Dela volymen i kubikcentimeter med en omräkningsfaktor. För vägtransport är omräkningsfaktorn ofta 5000, vilket innebär att volymen i exemplet ovan omvandlas till volymvikt genom att dela 60 000 med 5000. Resultatet blir en volymvikt på 12 kg.
3. Jämför volymvikt och faktisk vikt: I nästa steg jämför du volymvikten med paketets faktiska vikt. Om paketet i vårt exempel väger 6 kg är volymvikten (12 kg) högre. Därför används 12 kg som fraktdragande vikt, eftersom den speglar paketets krav på utrymme bättre än den faktiska vikten.

Volymviktsfaktorn

Den används för att omvandla en försändelses volym till volymvikt, vilket hjälper transportföretag att bestämma kostnaden för att frakta varor baserat på det utrymme de tar upp snarare än bara på deras vikt. Denna faktor varierar beroende på transportföretag och typen av frakt, eftersom vissa frakttyper kräver mer utrymme än andra.

Här är några exempel på volymviktsfaktorer hos olika transportföretag och deras fraktprodukter:

Effektivisera logistikprocesser

Fraktdragande vikt ger företag en effektiv metod för att optimera sina logistikprocesser och minska transportkostnader. Genom att inkludera både vikt och volym i beräkningarna kan företag skapa en rättvis prissättning som undviker onödiga kostnader. Dessutom säkerställer denna metod ett mer effektivt utnyttjande av lastutrymmet. På så sätt minskar risken för att betala för luft i fordon och containrar.

När transportkostnaderna stiger och utrymme blir en dyrare resurs, blir fraktdragande vikt en ännu viktigare del i logistikstrategin. Med denna strategi kan företag inte bara sänka kostnader utan också minska sina utsläpp. Slutligen bidrar detta till en mer hållbar och lönsam leveranskedja.