Räkna ut volymvikt
När du skickar eller transporterar gods räcker det inte alltid att titta på den faktiska vikten. Om ett paket är stort men väger lite kan fraktkostnaden istället baseras på volymvikten. Därför är det viktigt att veta hur man räknar ut volymvikt och varför den används.
Här går vi igenom vad volymvikt är, hur beräkningen fungerar och varför den påverkar fraktpriset.
Gå direkt till:
Vad är volymvikt?
Volymvikt är ett sätt att beräkna hur mycket plats ett paket tar upp under transporten. Transportföretag har begränsat utrymme i lastbilar, containrar och flygplan. Ett stort men lätt paket kan därför vara lika kostsamt att transportera som ett mindre men betydligt tyngre paket.
För att skapa en rättvis prissättning jämför transportören därför paketets faktiska vikt med dess volymvikt. Den högsta av dessa två vikter blir den debiterbara vikten.
Hur räknar man ut volymvikt?
För att beräkna volymvikten behöver du mäta paketets:
- Längd (cm)
- Bredd (cm)
- Höjd (cm)
Därefter används en volymfaktor som bestäms av transportören.
En vanlig beräkning är: (Längd × Bredd × Höjd) ÷ 5 000 = Volymvikt i kilogram
Exempel: beräkning av volymvikt
Ett paket har följande mått:
- Längd: 60 cm
- Bredd: 40 cm
- Höjd: 50 cm
Beräkningen blir: 60 × 40 × 50 = 120 000
120 000 ÷ 5 000 = 24 kg
Om paketet i verkligheten väger 18 kg kommer fraktkostnaden att baseras på 24 kg eftersom volymvikten är högre.
Varför används volymvikt?
Volymvikt används för att transportören ska kunna utnyttja sitt lastutrymme effektivt. Stora paket kan fylla upp ett fordon långt innan den maximala viktgränsen har uppnåtts.
Genom att ta hänsyn till både vikt och volym blir prissättningen mer rättvis för både transportföretaget och kunden.
Volymvikt används framför allt vid:
- Pakettransporter
- Styckegods
- Flygfrakt
- Expressleveranser
- Internationella transporter
Olika transportörer kan använda olika volymfaktorer
Det finns ingen universell volymfaktor. Olika transportörer och transportslag kan använda olika divisorer beroende på hur deras prissättning ser ut.
Vanliga exempel är:
- 4 000
- 5 000
- 6 000
Därför är det alltid bra att kontrollera vilka regler som gäller hos den transportör du använder.
Faktisk vikt eller volymvikt – vilken används?
När transportören har beräknat volymvikten jämförs den med paketets faktiska vikt. Exempel:
| Faktisk vikt | Volymvikt | Debiterbar vikt |
| 12 kg | 9 kg | 12 kg |
| 12 kg | 18 kg | 18 kg |
| 35 kg | 35 kg | 35 kg |
Bra att veta! Det är alltså alltid den högsta vikten som ligger till grund för fraktkostnaden.
Hur kan man minska volymvikten?
Om du skickar många paket kan även små förändringar göra stor skillnad på fraktkostnaderna. Några sätt att minska volymvikten är:
- Använd kartonger som passar produktens storlek.
- Undvik onödigt tomutrymme.
- Välj rätt mängd emballage.
- Packa varorna så kompakt som möjligt.
- Anpassa förpackningen efter produkten istället för att använda standardkartonger till allt.
Vanliga frågor om volymvikt
- Är volymvikt samma sak som faktisk vikt?
- – Nej. Faktisk vikt är vad paketet väger på en våg, medan volymvikt baseras på hur mycket plats paketet upptar under transporten.
- Gäller volymvikt för alla transporter?
- – Nej. Det varierar mellan olika transportörer och transportslag, men volymvikt används mycket ofta vid paket- och flygtransporter.
- Vad händer om volymvikten är högre än den faktiska vikten?
- – Då är det volymvikten som används när fraktkostnaden beräknas.
- Kan jag själv räkna ut volymvikten?
- – Ja. Om du känner till paketets mått och vilken volymfaktor transportören använder kan du enkelt beräkna volymvikten själv.


