Bokföra arbetsgivaravgift

Att bokföra arbetsgivaravgifter är något alla arbetsgivare i Sverige måste göra. Det är en viktig del av företagets löneadministration, och något som både påverkar redovisningen och skattedeklarationen. Men vad är egentligen arbetsgivaravgifter, hur bokför man dem korrekt och vilka konton används? I den här artikeln går vi igenom allt du behöver veta.

Vad är arbetsgivaravgift?

Arbetsgivaravgift är en avgift som arbetsgivare betalar till Skatteverket baserat på de anställdas bruttolöner. Avgiften finansierar socialförsäkringar som pension, sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Den är en obligatorisk kostnad utöver lönen och varierar beroende på den anställdes ålder.

Arbetsgivaravgiften är inte något som dras från den anställdes lön, utan är en extra kostnad som företaget betalar utöver bruttolönen. Arbetsgivaravgiften består av flera delar, bland annat:

• ålderspensionsavgift
• sjukförsäkringsavgift
• efterlevandepension

Den totala arbetsgivaravgiften ligger normalt på 31,42 % , men kan variera beroende på arbetstagarens ålder och andra villkor. Avgiften redovisas varje månad i arbetsgivardeklarationen.

När ska arbetsgivaravgiften bokföras?

Arbetsgivaravgiften ska bokföras i samband med att lönen registreras, det vill säga när lönekostnaden uppstår, inte när betalningen sker. Själva inbetalningen till Skatteverket bokförs separat på betalningsdagen, vanligtvis månaden efter.

💡Hur bokför man arbetsgivaravgift?

Arbetsgivaravgift bokförs med debet på konto 7510 (eller 7511) som en kostnad, och kredit på konto 2730 som en skuld. Exempel: Debet 7510 – 9 426 kr, Kredit 2730 – 9 426 kr. Betalningen bokas: Debet 2730, Kredit 1630 (skattekonto).

Exempel på bokföring av lön och arbetsgivaravgift

Låt oss ta ett konkret exempel för att förtydliga hur det fungerar i praktiken:

Anna driver ett litet aktiebolag. I juli betalar hon ut 30 000 kr i bruttolön till en anställd. Den preliminära skatten uppgår till 8 500 kr och arbetsgivaravgiften till 9 426 kr (31,42 %). 

1. Bokföring av lönen (i samband med lönekörning):

2. När betalningen till Skatteverket görs:

Låt oss säga att Anna betalar den totala summan 17 926 kr (8 500 + 9 426) till Skatteverket via sitt skattekonto.

Så här ser den kompletta arbetsgången ut, från löneutbetalning till inbetalning av skatter och avgifter.

Vanliga misstag att undvika

Det är lätt att göra fel i början. Här är några vanliga misstag och hur du undviker dem. 

• Att glömma bokföra arbetsgivaravgiften. Många nya företagare fokuserar på lönen men glömmer avgifterna. Det är en kostnad och ska alltid tas upp i resultaträkningen.
• Att bokföra avgiften som en skuld utan att matcha den mot ett kostnadskonto – Det gör att resultatet ser bättre ut än det egentligen är.
• Att blanda ihop betalningsdatum och löneperiod – Bokför alltid utifrån när lönen avser, inte när den betalas.

Måste man bokföra arbetsgivaravgift i enskild firma?

Om du driver en enskild firma och inte har anställda betalar du istället egenavgifter, vilket bokförs på ett annat sätt. Men om du har anställda gäller samma regler som för andra bolagsformer. Det innebär att du ska redovisa och bokföra arbetsgivaravgifter precis som ett aktiebolag gör.

Arbetsgivaravgift vs egenavgift – vad är skillnaden?

Om du inte har anställda i din enskilda firma betalar du inte arbetsgivaravgifter, utan egenavgifter. Det är en form av sociala avgifter som gäller för dig som egenföretagare. Skillnaden är att egenavgifter inte bokförs som en skuld på samma sätt, utan påverkar din egna näringsverksamhetens resultat.

Men så fort du anställer någon annan, även på deltid, är det arbetsgivaravgift som gäller, precis som i ett aktiebolag. 

Låt oss sammanfatta! 

Att bokföra arbetsgivaravgifter är en nödvändig del av lönehanteringen för alla arbetsgivare i Sverige. Oavsett om du driver aktiebolag eller enskild firma med anställda behöver du:

• Bokföra avgiften i samband med lönekörning
• Använda rätt konton (t.ex. 7510 och 2730)
• Betala arbetsgivaravgift till Skatteverket
• Redovisa allt i arbetsgivardeklarationen