Vad är löneväxling?
Löneväxling är ett begrepp som dyker upp allt oftare, särskilt i diskussioner om pension och förmåner. Det låter tekniskt, och det är det också till viss del. Men i grunden handlar det om något rätt enkelt: att byta en del av sin bruttolön mot en annan förmån. Den vanligaste formen är att man byter lön mot extra pensionsavsättningar.
Men är det en bra idé? Vad måste arbetsgivare tänka på? Hur påverkar det pension, skatt och andra förmåner? Den här artikeln går igenom vad löneväxling är, hur det fungerar i praktiken och vilka för- och nackdelar som finns.
Gå direkt till:
Vad är löneväxling?
Löneväxling innebär att du byter en del av din bruttolön (lönen före skatt) till exempelvis extra pension. Det passar dig som tjänar över 54 000 kr i månaden och det sker genom avtal med arbetsgivaren. Fördelen är ofta en högre pensionsavsättning till lägre skattekostnad.
Man avstår alltså en del av sin bruttolön i utbyte mot en annan förmån. Det kan till exempel vara:
- Extra tjänstepension
- Förmånscykel eller bil
- Större försäkringspaket
- Mer semester
Men allra vanligast är just löneväxling mot pension , vilket ofta är det som avses när man pratar om löneväxling.
💡Så fungerar det
Löneväxling bygger på en överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd. Det är inget man har rätt till, utan något som måste godkännas av båda parter. Om det godkänns, skrivs ett avtal där det står hur mycket av lönen som ska växlas bort och vad den anställde får i stället.
Ett vanligt upplägg är att den anställde avstår till exempel 1 000 kronor i månaden i bruttolön, och arbetsgivaren i stället sätter in 1 050 kronor till tjänstepensionen. Den extra femtiolappen är möjlig tack vare att arbetsgivaravgiften är lägre på pensionsavsättningar än på lön.
Varför skulle man vilja löneväxla?
Den största anledningen är att det kan ge mer pension för pengarna. Eftersom arbetsgivaren ofta lägger på lite extra på pensionsinbetalningen, och eftersom pengarna växer skattefritt tills de tas ut, kan det vara ett effektivt sätt att pensionsspara.För arbetsgivaren är det också ett sätt att erbjuda en attraktiv förmån till personalen utan att det behöver bli dyrare än att höja lönen.
Fördelar med löneväxling
- Skattefördelar: Pensionsavsättningar beskattas inte nu, utan först när pengarna tas ut som pension. Det ger en skatteeffekt, särskilt för höginkomsttagare.
- Lägre arbetsgivaravgift: På pensionsavsättning betalas lägre avgifter, vilket gör det möjligt för arbetsgivaren att “toppa” pensionen något.
- Tydlig pensionsförstärkning: Den anställde ser konkret hur mycket som sätts in varje månad.
- Individuell kontroll: Den som löneväxlar har ofta möjlighet att välja fonder eller försäkringsbolag själv.
Men det finns också nackdelar
Löneväxling är inte rätt för alla. Här är några saker man behöver väga in:
- Lägre sjukpenning och föräldrapenning: Eftersom dessa förmåner baseras på din bruttolön , kan de bli lägre om du löneväxlar och din deklarerade lön minskar.
- Risk att hamna under gränsen: Tjänar du under ca 51 000 kr/månad (2025 års nivå), kan löneväxling göra att du får mindre allmän pension från staten.
- Inte alltid bra för unga: För den som är ung och långt från pensionen kan andra sätt att spara vara mer flexibla.
- Pengarna är låsta: Pensionspengar går inte att ta ut när man vill. Det är alltså inte samma sak som ett vanligt sparande.
Vem passar det för?
Löneväxling lämpar sig bäst för dig som:
- Har en månadslön över 51 000 kronor
- Redan har en stabil ekonomi och kan avstå pengar i dag
- Vill förstärka din pension och tycker det är okej att pengarna är låsta tills du går i pension
- Inte planerar att vara föräldraledig eller sjukskriven inom kort (eftersom ersättningarna då kan bli lägre)
Viktigt för arbetsgivare att tänka på
Om du som arbetsgivare erbjuder löneväxling behöver du tänka på flera saker:
- Policy och avtal: Ha en tydlig intern policy så att alla anställda behandlas lika. Det är viktigt att löneväxlingen regleras i skrift.
- Information till medarbetare: Se till att den anställde verkligen förstår vad löneväxling innebär – inklusive riskerna.
- Administrativa rutiner: Ni måste säkerställa att pensionsavsättningen görs korrekt varje månad.
- Undvik att löneväxla för låg lön: Hjälp den anställde räkna på det – går lönen under brytpunkten kan det slå hårt på den allmänna pensionen.
🧾Exempel – så kan det se ut
Låt oss säga att Anna har en månadslön på 60 000 kr. Hon kommer överens med sin arbetsgivare om att löneväxla 2 000 kr per månad till pension. Arbetsgivaren betalar i vanliga fall 31,42 % i arbetsgivaravgifter på lön, men bara runt 24 % på pensionsavsättningar. Därför kan arbetsgivaren sätta av 2 100 kr till Annas pension utan att det kostar mer.
Anna får alltså:
- 2 000 kr mindre i lön före skatt
- 2 100 kr extra till sin tjänstepension varje månad
På ett år innebär det 25 200 kr extra i pensionssparande, som dessutom växer med ränta över tid.
Hur fungerar det med skatteregler och rapportering?
Löneväxling påverkar arbetsgivarens rapportering till Skatteverket och till pensionsbolag. Det är inte avdragsgillt som vanlig kostnad, men räknas som en förmån som inte ska förmånsbeskattas, så länge löneväxlingen är korrekt utförd.
Det är alltså viktigt att beloppen inte bara bokförs rätt, utan också att de rapporteras korrekt i arbetsgivardeklarationen. Samtidigt är det en vanlig lösning i många företag och hanteras smidigt med stöd från löneprogram eller pensionsrådgivare.
Vi sammanfattar!
Löneväxling är ett smart verktyg för den som vill förstärka sin framtida pension och redan har en god lön. För arbetsgivaren är det ett sätt att erbjuda konkurrenskraftiga förmåner, utan att kostnaden behöver bli högre än en vanlig löneökning.
Men det passar inte alla, särskilt inte den som har lön under brytpunkten, eller som riskerar att få lägre ersättning från Försäkringskassan. Därför bör både arbetsgivare och anställd räkna noga och gärna ta hjälp av pensionsrådgivare innan man sätter igång.